Idag är det "svalt" i Hanoi...

Ja imorse talade mannen i receptionen om för mig att idag var det minsann svalt i Hanoi - bara 27 grader! Då meddelade jag honom att i Sverige är det just nu värmebölja och 27 grader... Han hummade då lite om att värmen ju är lite annorlunda här eftersom det är tropiskt. Jo tacka fan för det! Någon svalka kände vare sig Ola eller jag av utan svetten forsade och rann precis som vanligt...

Dagen påbörjades på Ipa-Nima där ännu ett väskset inhandlades. Affären är verkligen som ett princessmonument i sig själv! Kulkul! Därefter drog vi till Vincom towers för shopping - lyxbutiker inomhus men inga succeer vare sig vad gällde utbud eller priser. Vi beslutade därefter att ta oss till KOTO restaurant för att käka lunch. Detta är ett fantastiskt ställe som grundats som ett välgörenhetsprojekt för att stödja problemungdomar i att finna ett arbete och en framtid. KOTO står för "know one, teach one". Restaurangen i sig var fantastisk och maten vi käkade var gudomlig. Jag åt en typisk streetfoodrätt som heter Bun Cha. Det är som en helt makalös buljong. I den ligger det grillat strimlat fläskkött och grillade små köttfärsbiffar. Detta toppas med picklade morötter och rättikor. Till detta serveras en skål med risnudlar och mängder av gröna blad och örter. Man plockar därefter ned nudlarna och bladen i rätten varefter man äter. Nu är vi nästan i samma gourmetnivå som med pekinganka! Ola åt också smaskiga rullar som han fick tillverka själv av rispapper, nudlar, stekt räk- och fläskfärsblandning, ananas, gurka, sockerrör och färska örter och som sedan doppades i dippsås. Massor med härliga smaker!

Efter lunchen fortsatte vi till Temple of Literature, som är traditionellt vietnamesiska byggnader i en vacker parkmiljö. Dessa byggnader är från 1000-talet då stället fungerade som universitet med dyrkan av Confucius. Varmt men oerhört kontemplativt och vackert.

Efter att ha mellanlandat på hotellet skulle vi bege oss ut på middagsjakt. Hotellpersonalen tipsade om ett ställe med superbra mat och över 100 rätter på menyn. Vi tog oss dit och stället gav verkligen ett gott intryck inledningsvis. När vi skulle beställa maten var det någon av rätterna på menyn som inte fanns. Men de kom snabbt in med en av de andra rätterna vi hade beställt. I samma veva talade de om att en annan rätt vi beställt inte heller fanns. Vi pekade då på något annat, som de strax kom in och talade om att inte heller detta fanns. Detta utvecklades till slut till en parodi. Ingen av rätterna på menyn fanns i princip! Vi fick till slut ställa kontrollfrågor "Har ni någon rätt med nudlar i" "No, sorry". OK. Till slut hade vi ätit oss skapligt mätta på den i och för sig delikata maten vi fått in och frågade då försiktigt om det fanns några desserter. Jo det skulle inte vara några problem, vänta lite så skulle de bara hämta menyn. Det visade sig dock att det enda de kunde erbjuda (från tre sidor av uppräknade efterrätter)var ett par fruktsorter. Vi gick tillslut därifrån och funderade över hur man kan driva attraktiv restaurang om man ingen mat har !?! Dessert blev det dock till slut från ett av de många franska bagerierna på gatan. Apelsin- och kokosjelly, petit chouxer, kokostoppar, mörk chokladmoussetårta och vit chokladmoussebakelse för bara ett par kronor. Så svalt gjorde vi inte idag heller!

Nu håller vi på och packar på hotellet eftersom vi imorgon skall bege oss ut på en utflykt till Halong Bay, vilket skall bli fantastiskt spännande! Vi kommer att åka med en lyxdjonk som vi sover över ombord på. Givetvis hjälper vårt fantastiska hotell oss med all planering och hjälp inför utflykten. Vi har möjlighet att lämna merparten av vårt bagage här hos dem eftersom vi kommer tillbaka och sover här en natt till innan vi åker vidare söderut.

Hörs om ett par dagar! Kram!

Förresten lite sur...

...eftersom fejjan inte funkar i det här landet. Tydligen har den väldigt smarta kommunistregeringen beslutat att stänga ned Facebook eftersom det förekom regeringskritiska synpunkter på den sidan. Yippie (eller inte).

Jag är ju gift med en dataexpert och han mumlar lite om att det kanske går att göra en habrovink, men att vi får se, eftersom det är mycket jobb med det... Med andra ord är det på bloggen och mailen jag kan nås.

/Cissi

Trött i ögat...

...börjar jag bli efter en hektisk dag. Vi fick börja dagen med att ga upp och äta frukost och sedan gå och lagga oss igen för att sova ikapp. Nar vi kom ned till receptionen vid 13.30 stod all hotellpersonalen där och ackade och ojade sig - tydligen hade alla undrat var vi höll hus någonstans...

Väl utanför hotellet påmindes vi snart om att detta är ett varmt land. Det största problemet är ju inte att solen bränner utan att det hela tiden är en tryckande fuktig varme som gör att svetten bara forsar. Vi föresatte oss att gå till närbelägna Hoan Kiem lake, som ligger bara ett par hundra meter från hotellet, för att därefter följa en av Lonely planets förelagna promenadrutter genom gamla stan. Inledningsvis gick det ganska fint men snart bara forsade svetten och vietnameserna hade fullt upp med oja sig och peka på svetten. Kul... Gatorna vi följde var verkligen genuina i sin karaktär. Familjerna tycktes leva sina liv ute på trottoarkanterna med matlagning, diskning, blöjbyten, kortspel, reparationsarbete, knivslipning, grönsaksrensning, köttstyckning eller något annat. Som främling blir man lite lätt guldfiskliknande när man ser deras aktiviteter. Till sist kom vi till ett stort varuhus/marknad där shoppingen skulle vara bra. Jag var dock så slut av värmen när vi kom dit så det kostade inte en krona att vara på det varuhuset (ingen ac eller fläkt där inte).

Till sist tog vi en taxi till stället vi skulle käka middag på, som givetvis inte hade öppnat ännu. I väntan på öppnandet strosade vi runt i de omkringliggande butikerna. Plötsligt ser jag en västerländsk kvinna med en magisk påse i handen. Jag går genast fram till henne och utropar "Oh my god - you have actually been there". Med detta syftar jag på Ipa-Nima väskshop. Kvinnan nickade glatt och pekade ut vägen till den ena affären som inte alls låg långt ifrån var vi var. Med snabba steg traskade vi dit (eller jag gick snabbt - Ola gick väl som vanligt, han kände nog ingen större dragningskraft). Att komma till butiken var som att komma till väskparadiset. Priserna ligger på en bråkdel av de i webbshoppen så jag fyndade både en ursnygg handväska och en plånbok. Imorgon skall jag till den andra butiken och se om jag kan göra några andra designfynd där.

För er som är obekanta med Ipa-Nima föreslår jag att ni kollar på webbsidan. Detta är asiatisk design när den är som bäst och väskorna har de senaste åren varit flitigt förekommande i många modesammanhang. Bland de som bär väskorna finns t.ex. Hillary Clinton, Jamie Lee Curtis, Toni Braxton, Cate Blanchett, Kelly Osbourne och Kronprinsessan Victoria!

Till sist blev det middag och den var mycket mycket god... Vi åt och drack tills magen stod i fyra hörn och hann med både en speciell sorts nudelinvirade friterade vårrullar, sauterad biff med svartpepparsås och massor av färska örter, samt satayspett med jordnötssås. Mums!

Nu är det snart snart natten...

Antligen framme!

Resan hit till Hanoi blev lang - for att vara exakt 42 timmar fran dorr till dorr. Vi flog med fantastiska Qatar airways forst till Doha, dar vi overnattade sittandes\halvliggandes i deras Oryx lounge, darefter vidare till Ho Chi Minh city. Val dar skulle vi byta till inrikesflyg med Jetstar upp till Hanoi. Vantan blev dock langre an de lite smastressiga tva timmarna vi skulle haft pa oss. Vi larde oss igar att inrikesflyg i Vietnam i princip alltid verkar vara kraftigt forsenade... Nar vi val (tva timmar senare) kom pa flyget var det naturligtvis nagon vasterlanning med olmage som tagit sig ett par jarn for mycket, vilket innebar att fyra poliser fick komma ombord for att plocka av honom och darefter hans baggage - mer vantan.

Vi landade till slut i Hanoi 0145 pa natten. Som tur var hade de pa det fantastiska hotellet observerat att vi var sena sa det stod en liten man med en namnskylt och vantade pa oss pa flygplatsen tillsammans med ett paraply. Vadret var namligen outsagligt daligt - det fullkomligen oste ned regn i alla riktningar samtidigt som det var kastvindar och askblixtar hela tiden. Tur att man inte visste det nar vi skulle landa... Pa vagen till hotellet slutade det dock regna och vi fick i nattmorkret en forsmak av Hanoi. Mysigt! Smala hus (man byggde forr smalare hus eftersom man betalade skatt utifran hur bred husfasaden var) i vacker franskkolonial stil mixat med vietnamesiskt stuk. Inne i staden ar det fullt av lummiga alleer.

Hotellet vi kom till verkar vara en riktig parla inne i Haois Old Quarters. Det ar ett smalt boutiquehotell som ar superfrascht! Hotellet ligger i en grand som ar sa smal att inga bilar kan ta sig in dar. Halv fyra kom vi i sang och nu har vi sovit ut, sa att vi skall forsoka kasta oss over staden! Vi hors!

Imorgon bär det av igen...

Ja nu börjar väskorna bli färdigpackade och imorgon bär det av ut i det blå igen... Denna gång går resan till Vietnam. Vi reser från Hanoi i landets norra ände till Ho Chi Minh City i söder. Vi hoppas på en blandning av turistande, sol/bad, shopping och massor av smarrig mat förstås. Framför allt tror vi att det kan bli en upplevelesrik resa. Ni som vill får gärna hänga på!