Varma utflykter mot norr och syd

Temperaturen är nu uppe i 42 grader vilket är varmt till och med för vietnameserna. De går runt och snörvlar och hävdar med bestämdhet att de blir förkylda av värmen. Tänk hur det kan vara - vi som tror att förkylningar kommer av kyla... Jag käkar iallafall antibiotika och hosttabletter sedan ett par dagar tillbaka så det känns som om min förkylning håller på att ge med sig också.

Om en lite stund lämnar vi vårt paradisställe i Hué för att resa vidare söderut med inhyrd bil med chaufför. Vi kommer att göra några stopp på vägen vid spektakulära platser som t.ex. Marble mountains och Hai Van passet och räknar med att vara framme i Hoi An sent i eftermiddag.

Även igår hade vi egen privatbil med chaufför på vår utflykt till DMZ (demilitariserade zonen) och Vinh Moc-tunnlarna, vilket i sig var en helt fantastisk utflykt av stort intresse. Meningen var dock att vi skulle hämtas av en chaufför på hotellet och sedan hämta upp guiden i en annan stad på vägen. Chauffören pratade ingen engelska förutom "yes, yes", vilket ju inte var någon större hjälp. Efter en bit på resan började han ställa konstiga frågor om platser och vi forstod att han inte hade fattat att vi skulle hämta en guide också. Efter många om och men med stora inslag av teckenspråk fick vi honom till sist att ringa resebyrån och låta Ola prata med personalen där. Det visade sig då att vi kommit med fel privatbil. Huromhelst ordnade sig allt och guiden anslöt lite senare.

Vi fick oss en god dos vietnamesisk modern historia och många intressanta anekdoter från det amerikanska kriget, som det kallas här (av förståeliga skäl). Besöket i tunnlarna var mycket spännande. Tunnlarna var byggda i tre våningar - de lägsta vid 23 meters djup. Här inne levde människor i upp till fem år i de minsta små krypin man kan tänka sig. En familj på fem personer hade kanske ett eget hus motsvarande två badkar i bredd och ca 1 meter i höjd. Under jorden fanns också BB, sjukhus, samlingslokaler och bombskyddstunnlar. Vi gick en lång tur ner i originaltunnlarna och det är fantastiskt att föreställa sig att människor bott här. När vi kom ut från en av tunnlarna fick vi träffa en liten man (sannolikt skadad av Agent orange) som var stum och hade olika andra funktionshinder som med livligt kroppspråk beskrev att han bott tre år i tunnlarna när han var liten. Kort sagt en fantastisk utflykt även om det var enormt varmt.

Igårkvälls åt vi en extremt delikat middag på Ninas cafe i Hué. Det var faktiskt en av de bästa middagarna vi ätit i Vietnam. Vi käkade små spett med fläskfärs på citrongräs som grillats och som vi sedan fick rulla in i rispapper tillsammans med grönsaker och jordnötssås. Dessutom kinesisk kryddig biff med svampar samt en helsmarrig specialité med kimchi, koreanskt kryddad biff med grönsaker och ananasris som rullades in i rispapper. Delikat!

Nu måste vi dra! Kram!